En Zorostrisk legend som numera bara berättas i hemlighet


Det finns en serie legender som är över 750 år gamla som alla barn till Zoroastriska pirater får berättade för sig redan som unga och det är historierna om General Yin den äldre & yngre, och om Chow och hennes hjältemod till havs. Den här historien förtäljer om hur Chow blev general över den yngsta besättning världen någonsin skådar, och som senare skulle bli en av dom grymmaste besättningar haven skådat.

Det är ombord korvetten Havsbarnet som Chow först tar värvning under General Katsu Yin och tjänar troget som hans livvakt under många år för att senare ta samma tjänst hos hans son Sida Yin. Chow var vid det här laget en äldre kvinna men modigt och envist så fortsatte hon sin tjänst då pengarna hon fått ihop under sina många äventyr på haven hade gett hennes familj det bra ställt i Zorostria, sitt hemland.

Historien tar sin börjar då Havsbarnet precis återvänt från en seglats till en av Zorostrias hemliga handelstationer på en ö utanför Hisnafjordens mynning. I lasten fanns kistor fyllda med rikedomar redo att sälja det för en redig summa som skulle kunna ge hela besättningen ombord över ett års ledighet på land. Vid horisonten skymtar utkiken en enorm fregatt vid horisonten följt av flera andra liknande skepp. Havsbarnets besättning reflekterade inte särskilt över det förutom några som suckade när de tittade på skeppet vid horisonten och tänkte att en dag så skulle de själva vara kapten för en sådan båt.

Det var fram tills att Chows högra ben börjar plötsligt få väldiga fantomsmärtor. Hon hade känt många gånger att hennes ben varnat henne för faror när hon varit ute till havs. Hon undrade ibland om det hade och göra med att hennes träben var täljt ur en planka från ett sjunket skepp hon tidigare tjänat på eller om det var hennes saknade bens gast som varnande henne – men fel hade den aldrig.

Chow tar sig så snabbt hon kan upp till sin kaptens hytt och berättar vad hon känner i sitt ben. General Yin som sett vad hans livvakts ben är kapabelt till tar genast fram sitt svärd och beger sig ut på däck och beordrar sina mannar att göra sig redo för strid.

General Yin som var känd för att träna sina mannar i svärdskonst i tid och otid möts av en besättning som långsamt går och hämtar sina svärd och accessoarer för ännu ett träningspass. - Vad ska vi träna idag? Frågar förste styrman. ”Detta är inte en träning!” Ryter General Yin. Styrmans ögon vidgas då denne inser allvaret i situationen. - Ni.. Ni menar inte att vi ska anfalla skeppet som kom in i sundet strax efter oss? Stammade han fram. Samtidigt hörs det en ljudlig knall från fregattens kanoner och General Yin ser sin styrman bli träffad och slungas ut från skeppets reling i en kaskad av inälvor och bort med kanonkulan som träffat honom mot havets botten.

Yin ser nu att skeppen som närmat sig seglar under Drakisk flagg Chow som följt sin kapten med ut på däck insåg att hennes ben ännu en gång haft rätt. - Vi har blivit förrådda, de har funnit våra öar... Yin vänder sig om till Chow och beordrar henne att genast skicka efter förstärkning. Chow lämnar ofrivilligt sin kaptens sida men begav sig iväg för att skicka iväg ett brev med en av skeppets kurirfalkar att varna utposterna om anfallet. Chow författar i all hast ett brev om att de behöver förstärkning innan de Drakiska skeppen rensat öarna längs fjordmynningens kust. Hon knyter fast brevet på falken och sänder iväg den, för att sedan bege sig ner på däck igen bara för att genom tumultet se sin kapten och skyddsling få ett svärd genom huvudet.

Då tar Chows modersinstinkt över och hon klättrar upp på relingen för att få klar sikt för sin pistol och med skakiga fingrar så avfyrar hon ett skott mot sin kaptens mördare. Hon hinner inte se om skottet träffar sitt mål förrns en ny salva kanonskott träffar Havsbarnet och Chow faller ner mot vattnet och det svartnar för hennes ögon…

När Chow senare vaknar ligger hon ombord på däck. Hon rycker till och ställer sig snabbt i försvarsposition. ”Ta det lugnt, vi hittade dig i vattnet. Vilket fantastiskt träben du har, det höll dig flytande.” Sa ett vänligt men bestämt ansikte till henne, hon kände igen det som en av pojkarna som brukade skrubba däcken. När hon tittade sig omkring så insåg hon att ingen av de som fortfarande var vid liv kunde vara över 18år gamla. -Vi gömde oss under däck i smuggelutrymmet när vi blev bordade. Vi kom ut efter att allting tystnade, de har tagit all last och lämnat skeppet att förlisa, skrovet är sönderskjutet. Chow lyssnade knappt utan tittade runt omkring sig på liken av hennes vänner och skeppskamrater som prydde hela skeppet som ett draperi av blod och kroppsdelar. Det var en massaker. Och när hon tittade ut över havet så såg hon flera Zorostiska skepp antända eller halvt sjunkande, hennes kurirfalkar gjorde tydligen sitt jobb, men de som mottog meddelandet hade underskattat fiendens kraft. Hon undrade hur länge hon legat i vattnet. - Drakerna har tagit fjordmynningen. De har dödat alla, vad skall vi göra nu... fortsatte pojken och drog ut Chow ur sina tankar. Hon greppade tag i honom och svarar; ”Var inte orolig, vi ska hämnas vartenda en utav os som fallit, det lovar jag dig. Det är jag som är General nu”.

© 2016 Larp Lab Imagination AB